Nya tankar och insikter kan komma från de mest oväntade håll. Idag blev jag till exempel påmind om en intressant skodiskussion med min då fyraårige son som stimulerade lite nya tankar. Vi hade lite bråttom iväg på morgonen och naturligtvis är det just då han tvärvägrar att ta på sig de skor jag tagit fram till honom. Varje försök att närma sig med skon gjorde att han trilsket sparkade mot den. Bestämde mig för den diplomatiska vägen och frågade varför han inte ville ha de skor som han haft igår svarade han bestämt: – För att de inte är snabba!

Kunde nu ha påpekat att alla hans skor var ”gympadojjor” och grymma att springa i, men istället sa jag att det inte är skorna som är snabba utan att det mer handlar om hur snabba ben den har som har dem på sig. Han grunnade på det en stund och ville sedan prova båda sina par skor för att själv kunna bedöma sanningshalten i detta.

Tiden rinner nu iväg men även jag är intresserad av var det här ska leda. Efter snabba springsteg i båda paren ser han nöjd ut när han säger att de faktiskt är lika snabba och det är han som är snabb. Kul insikt, och på vägen i bilen pratar vi vidare. Är det någon skillnad om man tar på sig gummistövlar? Med fundersam blick säger han att, nej, med dem går inte lika fort fast mina ben är lika snabba.

Nu är den barnsliga nyfikenheten väckt och hela vägen i bilen till förskolan pratade vi om skillnaderna på vad som kommer inifrån oss och vad som påverkar utifrån. Mycket visdom från denna lilla person när han gick igenom tunga skor, motvind, uppförsbackar, jobbiga underlag och annat som externa faktorer.

Det kanske coolaste att märka var att i hans värld hade mindre bra resultat till följd av dessa faktorer inget att göra med hur kul det var. Det kan vi väl som vuxna nog också komma fram till om vi funderar lite på det, eller hur? Att det är sant att vi kan göra vårt bästa, ha roligt, känna tillfredsställelse och arbetsglädje under alla möjliga förutsättningar. Inte bara när vi springer i sanden på stranden kontra löparbanan på idrottsplatsen.

Vill gärna att du funderar lite på det här för nog är det märkligt hur lätt vi förstår att hur bra vi dansar inte har mycket att göra med hur roligt vi kan ha medan vi gör det? Vi kan trampa varandra på tårna och ändå ha en underbar kväll på dansgolvet. Samtidigt kan världens bästa dansare köra loss på golvet och enbart känna sig bedömd och pressad fast de dansar fantastiskt mycket bättre än oss. Känslan kommer någon annanstans ifrån än hur bra vi gör något.

Hur bra resultat du kan få ut av din förmåga och glädje är däremot avhängigt externa faktorer. Att skriva och editera detta brev hade till exempel inte gått lika snabbt med bläckpenna av fjäder. Men det hade kunnat vara minst lika tillfredsställande som att knattra på tangenterna och klicka omkring i Wordpress. Är du med på var jag är på väg med det här?

Hur skulle det då påverka din vardag om du såg sanningen i det här? Att du kan göra ditt bästa och ha kul oavsett yttre faktorer? Att det enda de yttre omständigheterna kan påverka är hur bra resultat du kan få. Men att det går att ha lika kul och göra sitt bästa med ett par gummistövlar på fötterna. Det går bara inte lika fort som med ett par löparskor.

I långa loppet kommer det alltid att handla mer om hur snabba och starka dina ben är än vilka skor du har. Med tanke på det kan t.o.m. gummistövellöpning och andra försvårande omständigheter vara bra träning och en fantastisk förberedelse. Något som gör det lättare när man väl får möjlighet till snabbare dojjor (läs senaste datorn, flockimmunitet mot pandemi, bättre konjunktur, kundstock, väder, infrastruktur, EU-bistånd, lägre skatter etc. etc…)

Hoppas att detta ger dig något mellan raderna som hjälper dig att göra så gott du kan varje dag oberoende av omständigheterna, samtidigt som du med oförminskad entusiasm strävar efter att skapa optimala förutsättningar för bästa avkastning och resultat av din arbetsglädje. Förändring behöver ju inte vara svårare än att tillåta sig själv att göra saker och ting lite annorlunda idag än du gjorde dem igår …