Skulle tro att de flesta vill göra mer som är bra för dem och mindre som är dåligt. Är väl lika självklart som att vi skulle vilja vara mer produktiva och mindre destruktiva. För många känns dock det här lite som omöjligheten i att både äta kakan och ha den kvar. Ingenting varar och allt har ju sitt pris, eller? Att få ihop en vecka där vi vet att alla har precis 168 timmar gör ju att man får tänka till lite.

För hur demokratiskt det än verkar, så finns det dem som får ut mycket på den här tiden och andra som får ut ganska lite. Då pratar jag inte bara om produktivitet utan även om själva den känslomässiga aspekten. En del kan ju ha helt fantastiska upplevelser framför sig och ändå känna sig både uttråkade och besvikna. Samtidigt finns det dem som kan gå igenom tuffa tider och ändå få ut en hel del av det.

Något som gör det än mer spännande är att det även kan skilja inom en och samma person. Ibland får vi ut mycket av lite och andra gånger lite av mycket så att säga. En stund i tv-soffan med familjen kan vara magisk ibland och även på bästa konserten med en världsartist kan man längta någon annanstans.

Bara där pekar vi på att det finns möjligheter att få till livet som kanske ser uppenbara ut för en del, men som är dolda för det flesta. Rent praktiskt finns det annars ett enkelt sätt att få ut mer av varje timme. För varje stund du gör något bra är en stund där du inte gör något dåligt. No shit, Einstein. Det är ju lika uppenbart som att om man gör rätt blir det inte fel.

Ändå vill jag påstå att det som sagt inte är lika lätt i verkligheten just för att de flesta inte ser det. Drick två glas vatten så är chanserna lägre att du dricker något annat som är mindre bra för dig. Ta en sallad på lunchen och du kommer förmodligen inte åka och ta en Big Mac direkt. Gå upp när väckarklockan ringer och det är en stund där du inte bara ligger och scrollar på mobilen.

Tror du är med på vad jag är ute efter här. Av de där 168 timmarna i veckan behöver du sova 56 av dem. Det är 112 kvar och du behöver förmodligen ca 12 av dem för att äta och förbereda mat. Nu har du 100 kvar. Jobb 40 timmar, transport, tid för nära och kära, träning. Det är ett tajt schema där du verkligen har nytta av att få ut dubbla tiden så att säga. Är du med på vad jag pekar på här?

Vad är då för dig det allra viktigaste att få till på en vecka som du vet skulle göra skillnad om du fick till det under ett år? Vad vore det bästa för dig om det inte blev av alls? Svaret på de två frågorna kan vända vilket liv som helst från en nedåtgående till en uppåtgående spiral. Eller för all del ge en redan uppåtgående spiral en brantare vinkel som tar dig snabbare dit du vill.

För du använder dubbeleffekten av att en användbar timma är en timma som du inte kan lägga på något oanvändbart. Lägger du till den känslomässiga aspekten där du ser att du har möjlighet att uppskatta det bra minst lika mycket som det ”dåliga”, ja, då har vi något värt att sikta på enligt mig. Vad dyker upp för dig som ser vettigt ut att använda dubbeleffekten på?