Alla skrivregler säger att man inte ska börja med en fråga. Speciellt inte en som man får tänka till på eftersom många då direkt ger upp och förströr sig med annat. Ändå hoppas jag på att du läser vidare även efter att du har läst den här frågan: ”Om du fick träffa en person som hade samma erfarenhet som dig, samma resurser som dig och samma problem och utmaningar som dig – vilket vore det bästa råd du kunde ge dem?”

Om du läser det här så har du bestämt dig för att i varje fall fundera på frågan. Förmodligen funderar du även på vad som skulle kunna hjälpa dem med hur framgångsrika de är, hälsonivå och hur välmående de är och vad som skulle hjälpa dem på riktigt och långsiktigt med relationer och ha kul med det de gör. Letar vi på samma ställe?

Oavsett, så är det något som avgör möjligheterna för att få till det du råder dem till. Det första har att göra med vilka vanor personen har. För våra vanor avgör det mesta i våra liv. Om du inte har vanan att borsta tänderna morgon och kväll, använda tandtråd och ha en hygglig kost så vet ju att du kommer att få betala en tandläkare mer än du förmodligen vill, eller hur?

Så sanningen är att om du vill ha ett bättre liv så behöver du hitta sätt göra fler bra saker och mindre dåliga. Enkelt men allt annat än lätt. Dessutom inte särskilt sexigt jämfört med att bara tänka på på vad du vill för att manifestera det i ditt liv. Ändå är det sanningen att väldigt lite ändras för dig om inte du ändrar dina vanor. Vilket kräver jobb. Något som alltför många försöker undvika med briljanta bli-rik-snabbt planer och andra snabbfixar.

Nej, ska det bli bättre behöver du bli bättre. Det börjar med att du bestämmer dig för att definiera de vanor du vill ha kvar och dem du vill sluta med samt vilka nya som ska till för att föra dig mot bättre resultat. Något som vi alla har ganska bra koll på om vi tänker till ens en kort stund. Så vad är det som ändå gör att så få får till en förändring?

Största problemet enligt mig är att du står inför är dina egna beroenden. De är skälet att vi sitter fast i gamla vanor och alltför för ofta tar två steg framåt och sedan tre steg bakåt. Undrar du vilka de är så prova att sluta med något av det du kom fram till ovan och märk om det tar emot och du får obekväma känslor utan. Då vet du. För de känslorna är skälet att du fortsätter även när du vet att det inte är bra för dig.

Hur klyschigt det än låter så behöver drivet att förändra komma inifrån dig. Att du ser vilken annorlunda framtid som väntar genom att få till det här. Att löftet om ditt framtida jag är värt det obekväma för ditt nuvarande jag. Att hoppet ger kraft nog att ta det steg framåt som du kan. När det är extra jobbigt får du gräva i din förståelse och göra som Churchill sa under andra världskriget: Om du går igenom ett helvete, så sluta för guds skulle inte att gå.

Utan att den här ekvationen går ihop för dig händer det ingenting. Bara mer av samma som ger samma resultat igen och igen. Du måste gilla var du är på väg så mycket att det inspirerar dig att komma igång. Inspirerar dig så att du gör det till och med när du inte har lust. Inte företrädesvis med viljestyrka utan för att det verkar vettigt för dig. Just dig.

För det är du som kommer att göra jobbet om det ska hända för dig. Tro inte någon annan ska komma och rädda dig. Fixa dig eller magiskt trolla till ditt liv. Hur mycket du än vill att det ska vara annorlunda så är det du som måste sätta riktningen för ditt liv. En riktning att vara den person du innerst inne vet att du kan vara. Be självklart om hjälp och stöd på vägen men du är den som måste göra det när det kommer till kritan.

Kommer du av din väg så påminn dig igen. Bara vänd på ekvationen så att det åtminstone är tre steg fram och två steg bak för då kommer du till slut fram. Du vet vilka vanor du behöver. Du vet vilka bra du redan har. Du vet vilka dåliga du har. Det behöver du inte höra från mig. Men hade jag fått prata med någon precis som mig så hade jag bett dem att se över sina vanor. Vad hade du gjort när du träffade någon som dig?