Eftersom vi alla är uppfostrade med idén att livet går ut på att skaffa ständigt bättre omständigheter för att till slut må så bra som vi drömmer om, blir det extra förbryllande när vi äntligen har vad vi vill men inte får den utlovade belöningen. Eller då värre än så: Vi mår sämre än någonsin istället just för att vi inte tycker oss klara av att må som man borde när man har det så bra. 

Är det något i det här som slår an en sträng hos dig? Har du reflekterat över hur synbarligen stora saker kan lämna en tämligen oberörd, medan något litet kan fullkomligen krama ur en som en emotionell disktrasa? Om inte så kan det vara dags nu då det är något med det som säger att livet inte riktigt funkar som vi alla fått lära oss. För då skulle ju en bättre mobil, mer pengar, finare bil, en uppgradering av partner, trendigare fritidsintressen, magrutor, superba vänner och medarbetare leda till kronisk lycka. 

Det är i varje fall den bästa plan de flesta har att satsa på. Fallet där är då nästan större än för att misslyckas. I misslyckandet har man ju i varje fall någon form av rationell anledning att må mindre bra. Det finns en viss trygghet att vara ok med det, eller hur? Problemet är att det inte är hur den mänskliga naturen funkar och är det något som ska utses till största möjliga hävstång för livet får det nog bli att förstå den mänskliga naturen bättre. 

För då kan du växa och lära medan du går igenom de tuffa tider vi alla går igenom. Det första är att titta i riktning mot är hur vi alla skapar vår upplevelse av livet. Pratar om det om och om igen. Ganska självklart då inget gör större skillnad än just att se att allt vi känner kommer från oss själva. Att det är de tankar vi tar på allvar i varje ögonblick som avgör både hur vi mår och agerar. 

Kan ju tyckas vara någon form av floskel i stil med ”tänk positivt”, men har ett helt annat djup när du börjar förstå det. För det blir plötsligt märkligt att ta ut sin irritation på sin partner när man på riktigt ser att de inte har orsakat den. Eller fysiskt korrigera sitt barn när man ser att ilskan som brinner i magen inte kommer från ”skitungen”. Att det är en tankestorm i ens eget sinne som när den blåst över sannolikt kommer att få en att undra hur man kunde göra så stor sak av det lilla. 

Kanske störst skillnad blir det när man ser hur oskyldigt missförståndet är. Att det är lika lätt att få för sig att utsidan är orsaken till det man känner som att man tidigare trodde att stjärnornas och planeternas positioner och rörelser styrde över våra öden. Ser man det riktigt klart kan man till och med se oskyldigheten hos sig själv och ha medkänsla snarare än att bli nedslagen över att man inte känner vad man tycker att man borde i allehanda situationer. 

Det här är nu inget du behöver få dig själv att tro på, utan snarare en princip att utforska och avtäcka. Där bakom upptäcker du att du är så mycket mer än du kan vara medveten om. Att det inte finns något som du tycker är fel som inte det som är bra med dig kan ordna. Inklusive att sluta vara rädd för din upplevelse av livet och fascinerat kunna ta vara på vad som än händer och var du än befinner dig.

Därifrån, bortom de personliga tankarna, är det så mycket naturligare att studsa tillbaka från motgång, njuta mer av framgång och till exempel ha en alldeles underbar genomsnittligt neutral, nedvärderad eller upphaussad jul …