Vad vore himmelriket för dig? Jag menar då inte som en beskrivning av vad du tror kommer efter döden, utan som en beskrivning av din syn på detta livet. Förstår naturligtvis att det kanske inte är den enklaste av inledningar på ett coachbrev, men ta verkligen en stund och fundera på det. Hur skulle då ditt liv se ut?

Min gissning är att det handlar en hel del om saker som någon att älska, favoritmaten på bordet, samarbetsvilligt väder, favoritaktiviteter, vänner, trivsamt boende, ekonomisk frihet, göra positiv skillnad för andra och möjlighet att se ett gäng av alla de förunderliga saker som planeten erbjuder. Jag säger det efter att ha träffat tiotusentals människor och hört vad deras drömmar för livet är, så sannolikheten är tämligen hög att du har fått med liknande saker.

Oavsett, vad du har på listan så blir ju sedan den logiska frågan: Om vi nu ordande allt det och höll alla dina önskade delar av livet konstanta, skulle det innebära att du alltid mådde bra? Att de sköna känslor du tror dig kunna få från ditt himmelrike skulle vara lika konstanta? Att om bara väder, ekonomi, relationer och annat var på topp så skulle äntligen ditt humör också vara konstant i topp?

Ska man döma efter vad de flesta drömmer om och jagar efter så är det ärliga svaret på den frågan ett självklart JA! Något som läcker fram när någon vid en pool i varmt klimat suckande säger: Så här skulle man ha det jämnt… Som om våra känslor var en direkt reflektion av hur vi för tillfället råkar ha det.

Men jag utlovar att sanningen är den att hur konstanta vi än höll dina omständigheter så skulle ditt känsloliv förändras oavhängigt det. Så även om det av självklara skäl är smidigare att köra på en motorväg än på en ojämn kostig och grymt mycket effektivare att kommunicera med en smartphone än med röksignaler, så har det inget att göra med hur bra eller dåligt vi mår.

Även om det kanske redan ser självklart ut för dig rent intellektuellt när du tittar dig omkring i världen, så kan det vara något av en utmaning att förstå det på djupet. För kan ju se hur det exempelvis glittrar i ögonen på någon mitt i Calcuttas misär och samtidigt hur dött det kan vara i ögonen på en framgångsrik finansvalp på Stureplan. Ändå kan det vara svårt att bortse från tanken om vårt eget himmelrike. Bara vi når fram dit där vi tror att vi har ”allt” ska vi väl ändå må bra också?

Alltför lätt att gå på den tankeniten vilket beror på ett oskyldigt missförstånd om att våra känslor kommer från utsidan. Eller i varje fall som minst är ganska starkt påverkade av vad som händer på utsidan. Med den synen på världen är vi dömda att springa i samma råtthjul och tro att vi kan kompensera fel riktning med ökad fart.

Vilket är skälet till att jag är så tacksam att jag 2009 kom i kontakt med förståelsen för att vi lever i känslan av våra tankar ögonblick till ögonblick och inte i känslan av våra resultat och omständigheter. Att enda gången vi hamnar i emotionella problem är när vi får för oss att våra känslor kommer någon annanstans ifrån än från våra tankar. Plötsligt slutar välmående vara något att fixa och hantera på utsidan. Istället bara något att förstå på insidan.

Klickade det till i ditt inre när du läste det här så förstod du på något plan att det här inte är personlig utveckling 2.0. Det är en helt ny riktning som vänder upp och ner på allt vi tidigare trott om mental träning, kognitiva metoder och framgångsstrategier och vad vi trott är lösningen på våra utmaningar.

Hoppfullt för då är allt som behövs lite förståelse för hur vi alla skapar vår upplevelse av livet och ditt himmelrike är plötsligt här, oberoende av både dina yttre omständigheter och ditt inre mentala väder. För den bästa platsen på jorden eller i himlen är inte är en plats utan ditt eget sinne utan osäkra tankar tagna på allvar.