Jag skulle vilja börja direkt med ett litet tankeexperiment: Det är en medarbetare som bjuds in till varje möte men varje gång så dyker de inte upp. När du väl får tag i dem och undrar vad som hände, så har de någon lång förklaring som rättfärdigar varför de inte dök upp. Andra löften som de ger hålls precis lika dåligt. Det här upprepas gång på gång. Hur ofta skulle det få hända innan du slutade bjuda in dem till mötena alls? Eller innan du kanske bad dem att skaffa annan anställning? Vet inte vad ditt svar är men det slog mig att vi ibland är den där anställda gentemot oss själva.

Vi lovar att gå upp när klockan ringer, men trycker ändå på ”snooze”. Vi lovar att aldrig mer brusa upp med barnen och står ändå där och är rödkindat irriterade. Vi ska äta bättre men stoppar ändå in saker i munnen som vi vet inte är bra för oss. Kan du känna igen dig i det här? Är du människa så skulle jag tro det. För kasta den första stenen i glashuset du som säger dig vara perfekt i linje med ditt bästa jag i alla stunder. Så ska vi få de resultat som vi är ute efter behöver vi inse att den mest inflytelserika person som vi pratar med varje dag är den som stirrar tillbaka på oss i spegeln.

Ska vi inte förlora vår egen respekt, så handlar det i mångt och mycket om att helt enkelt hålla våra egna löften till oss själva. Det spelar ingen roll om man  börjar med små saker som att sluta trycka på ”snooze” när du lovat dig själv gå upp och komma igång. Eller att sluta äta ultraprocessad mat och faktiskt äta mer som naturen tänkt om det nu är något som du har kommit på vore bra. Att ringa det där samtalet, skicka mailet, göra rapporten och komma ut och motionera varje dag. Ett löfte hållet bygger till nästa. Det är så här som även den som får de största av saker gjorda börjar.

Och det enda som är i vägen är egentligen en känsla. En känsla som varje människa har när vi är på lite lägre humör och som fungerar som vår egna personliga kryptonit. För någon är det att känslan av att vara besviken, så bäst att inte ens försöka. Någon annan hatar att vara ”tjatig” och irriterad och undviker det så mycket att de blir tjatiga och irriterade. Någon annan vill aldrig känna sig dum. Men detaljerna spelar ingen roll. Det viktiga är att den känslan kommer från vår tanke i just det  ögonblicket.

” Ett par händer som greppar en spade gör större skillnad
än en miljon händer sammanslagna i bön. ”

Allt som behövs är att bortse från den och göra det som du tycker verkar vettigt för dig. Det som därför är värt att lova dig själv att göra och sedan hålla det löftet. Oavsett vilken känsla som dina tankar i stunden serverar. Det är förståelse som tar dig förbi den där känslan till handling och handling som ger dig de resultat du vill ha. Som någon sa: Ett par händer som greppar en spade gör större skillnad än en miljon händer sammanslagna i bön.

Så vilka löften verkar vettiga för just dig att hålla i år? Att titta i riktning mot och hela tiden återkomma till när det visar sig att du är människa och kanske missar någon gång? För det är kontinuitet och inte perfektion som gör att små saker leder till stora resultat. Så börja med något litet att hålla och bygg vidare. Jag lovar att du nästa år vid den här tiden kommer vara så glad att du började nu …