Det finns ett oskyldigt missförstånd som jag ser upprepas om och om igen av människor från alla delar av samhället. Något som gör att de får det svårare att känna sig nöjda och tillfreds i vardagen. Därför tänkte jag att det kan vara av värde att ta upp det här. Det jag pratar om är skillnaden mellan att vara duktig på livets spel och att förstå hur man lever bra.

Livets spel är det vi människor har hittat på. Ekonomi och pengar ingår här till exempel. Det har vi hittat på och det är lite som att spela Monopol. Förstår du hur det funkar så hittar du vägar att lösa problem och bidra med värde, eller i varje fall skapa illusionen av det, så att folk är villiga att betala dig. Då strömmar pengar in på kontot och du ser ut som en vinnare i Monopol på samma sätt som när du där äger de viktigaste fastigheterna och byggt hotell på dem.

Att leva däremot handlar mer om din förmåga att ha en skön känsla i vardagen. Att känna dig nöjd och ha lätt för att hantera motgångar. Att få ut något bra av ögonblicken som dina dagar består av. Dina upplevelser är positiva och när någon frågar dig om du gillar ditt liv så är svaret ett ärligt och genuint ja. Det här är nog det som de flesta av oss skulle säga är det viktigaste att vara bra på.

Ändå vill jag påstå att det är mycket vanligare att vara bra på livets spel än att leva. För livets spel får vi utbildning på, men inte särskilt mycket fokus läggs på att vara bra på att leva. Därför är det inte helt ovanligt att framgångsrika människor kämpar med välmåendet medan de bor i stora hus, kör fina bilar, har på sig dyra kläder och har en fin utsikt från kontoret på översta våningen.

En del av det beror på att många fått för sig att nöjdhet och välmående är i vägen för framgång. Att det behövs missnöjdhet och stress för att man ska vara motiverad att köra hårt från morgon till kväll. Att om man är nöjd så blir man lat. En ”fat cat” som inte tar tag i saker. Som om nöjdhet var framgångens största motståndare. Vet inte om du har märkt det men jag hör det ofta när jag är ute och föreläser på företag: Man får inte vara nöjd …

Som att det gäller att hålla sig lagom missnöjd hela livet för att kunna dö nöjd med allt man har åstadkommit. Låter ju för mig som man har köpt fel plan. För om man blir bra på det har man ju inte direkt ett liv man gillar. Om man däremot blir bra på att leva gillar man spelet hur det än går. Dessutom har jag en enkel regel för att bli framgångsrik på livets spel:

1. Om något är roligt så vill du göra det igen.
2. När du gör det igen så blir du bättre på det.
3. När du blir bättre på det har det större värde.

Så i takt med att du blir bättre på att gilla det du gör så följer framgång i livets spel ofta med, men är du framgångsrik i livets spel följer sällan förmågan att njuta av livet med. Allt man då får är bättre och bättre upplevelser på utsidan utan att kunna känna av det på insidan. Det blir ett ok att bära då man får den extra bördan av att vara någon form av ”måndagsexemplar” som inte kan njuta ens av det finaste i livet.

Är du med på vad jag pekar på här? För då börjar du titta i en bättre riktning. En där du får ett allt bättre förhållande till din egen tankevärld. När det händer har du oftare en varmare mer välvillig känsla oavsett var du befinner dig. Du ser världen med glittrigare och varmare ögon. Det mest hoppfulla är att vi alla har potentialen och förmågan att förbättra den nivå av visdom med vilken vi tänker om livet.

Så hur kan du göra det du behöver göra idag och ha roligt under tiden? Kan du även när resultaten går emot dig vara bekväm med det och fortsätta göra ditt bästa? Lite medvetenhet om skillnaden gör dig bättre på att leva för varje dag som går, samtidigt som du är produktiv och gör positiv skillnad i världen omkring dig. Det, det är en vision värd att gå för, eller hur?