Satt och tittade på en lista över de bästa filmerna någonsin. Givetvis börjar man fundera på om man håller med eller inte. Ganska snart inser man hur subjektivt det är och det blir intressant att kolla vilka filmer som är med på alla listor. Det visar sig att den som kommer med i toppen överallt är ”Nyckeln till frihet” med Morgan Freeman och Tim Robbins.

Har inte sett den sedan den kom ut i mitten på 90-talet, men det jag kommer ihåg är den där kommentaren: Get busy livin’ or get busy dyin’ (Sätt igång och lev eller sätt igång att dö). Levererad av båda huvudpersonerna fick den en att sitta upp lite rakare i biostolen. Har sedan själv använt en variant inom business och livet som visar på hur livet funkar: ”Det gäller allt i naturen: Antingen så växer det eller så dör det.

Jag menar om vi inte märker att företaget växer år från år så håller det på att dö. En sanning som känns extra svår för en föreläsare och coach efter pandemi och mitt i oroliga krigstider. Men sant är det likaväl. Frågan blir ju då hur man vänder en nedåtgående spiral när man märker den och hur man bibehåller en uppåtgående, eller hur?

Vad gör du till exempel för att få din hälsa och energi att växa även när åren på planeten börjar märkas? På vilket sätt utvecklar du ditt förhållande? Din förmåga att bidra med värde, nå ut med det och tjäna pengar? Att ha en bra upplevelse av livet med alla dess toppar och dalar?

När det gäller den här typen av viktiga frågor handlar det inte så mycket om att ha briljanta svar som att börja ställa dem. För du är den största experten på ditt liv. Du har bättre och mer skräddarsydda svar än någon annan kan komma på åt dig. Än så länge fixar inte ens AI att vara smartare på de här planet även om den kan vara behjälplig med mycket.

Speciellt vad det gäller förmågan att ha en bra upplevelse. Den hänger ju mer på vår förståelse av vår mentala värld än våra yttre omständigheter. För vi vill ju egentligen inte ens ha den där senaste statusmarkerande lyxbilsmodellen. Vill vill ju känna oss framgångsrika, respekterade och ansedda. Vi behöver inte putande läppar, svällande biceps och designerloggor på allt vi har på oss. Vill bara känna oss attraktiva, åtrådda och önskvärda.

Samma märker man att det är med barnen. De behöver inte ha den senaste pickaxen i ”Forre” eller en hög med Robux. Inte heller den nyaste iPhone med tusentals like på TikTok och 200 vännotiser från Snapchat. Vi behöver något intressant och spännande att hänge oss åt. Att känna att vi tillhör en grupp som jobbar mot ett gemensamt mål. Inte konstigt att de mår så mycket bättre när de får det behovet tillgodosett på en lekplats där de klättrar, springer och hoppar IRL med andra barn.

Att tro att de här sakerna går att lösa med prylar och yttre omständigheter skickar oss på evig jakt där inget vi hittar hjälper. När vi istället tittar rakt på det vi faktiskt är ute efter blir det så mycket enklare att sätta igång och leva på ett sätt som ligger i linje med vad det innebär att vara människa. Att växa och bidra så att vi lämnar något bättre än vi fann det.

Det är vad som ploppade upp i sinnet från en replik i en film. Vad dyker upp för dig när du har läst det här?