Hej kära läsare

Så lackar det då mot jul och det är snart dags att ta lite tid med nära och kära, eller kanske minst lika viktigt, lite reflektion för sig själv. Fantasi kan ju skapa klappar som öppnas upp under hela 2020…

För lite mer konkreta klappar så kan du anmäla dig själv eller ge bort en biljett till 180° i Borås och  180° i Stockholm den 19 mars samt till  Mental Klarhet 17-19 September i Båstad. Är ju minst sagt jävig, men kan inte tänka mig en bättre julklapp:-)

I veckans brev funderar jag lite på just den viktigaste frågan för tomten: Har du varit snäll i år? Men med en twist som kanske är viktigare för den julefrid som räknas: Har det sett vettigt ut att vara snäll mot dig själv i år?

God Jul & Gott Nytt År,

Anders Haglund

Veckans citat

”Häromkring tittar vi inte bakåt särskilt länge. Vi fortsätter framåt, öppnar nya dörrar och gör nya saker.”

- Walt Disney

Är du elak i onödan?

Ibland lär man ut det som man behöver förstå mest själv. Kanske därför det är så tillfredsställande när någon gör enorma framsteg med en liten knuff där man själv tycker sig behöva en stor. Något som blev väldigt tydligt med en elitidrottare som jag coachade nyligen. Han ansåg nämligen att det han mest behövde hjälp med var att hålla sig lugn när det gick emot honom resultatmässigt. Material gick sönder, händer bankades i väggar och vokabuläret gick igenom alla svordomar han kunde.

När jag frågade varför han blev så arg blev han ganska paff. Det är väl självklart när man är en vinnarskalle, liksom. Så en vinnarskalle bankar skiten ur sig själv när man förlorar? Varför det? Tystnad. Den varade ett tag så jag la ut en trevare: Har aldrig varit med om att en människa gör något som inte har goda intentioner på någon nivå, även om det ibland är undermedvetet. Vad skulle du säga är vad du försöker åstadkomma med att bli arg på dig själv?

Efter en stunds reflekterande svarade han: Jag vill få mig att sluta göra om sådant som går fel… Verkar logiskt, sa jag. De flesta av oss har blivit uppfostrade med idén att det går att straffa någon ur oönskat beteende. Vi gjorde misstag och någon skrek på oss. Vi förstörde något och någon tog oss lite oaktsamt i armen. Vi kom nära ett eluttag och någon daskade till oss på fingrarna. Allt vi upplevde antydde att om man bara upptäcker att det var riktigt jobbigt att göra fel så borde man ändra sig och sluta. 

Så vi tar den filosofin ombord och fortsätter i vår tankevärld. Dessutom kan vi ju vara elakare mot oss själva än mot någon annan. Vi kan ju varenda knapp att trycka på, eller hur? Om det då var sant att vi kan undvika att göra dåligt ifrån oss i framtiden genom att skälla ut oss själva nu så vore det ju dumt att sluta. Speciellt som vi kulturellt verkar tycka att den som ”lackar ur” mest bryr sig mest. Så att skrika ut sin ilska över en miss är ju bara att visa hela laget och de på läktaren hur mycket man bryr sig och vilken vinnarskalle man är. 

Verkar det vettigt för dig? Är det verkligen bästa sättet att bry sig på? Att få till en förändring? Tror inte att någon egentligen blivit bestraffad in i ett bättre beteende. Men utan att se vad som pågår bakom sin mentala kuliss så kommer man slå emot samma osynliga hinder. Beteendet upprepas varenda gång för innerst inne verkar det vara den enda ”deal” man har. Svårt att i ett sådant här forum beskriva hur stor skillnad det gjorde för honom. För i samma stund som det inte längre ser vettigt ut att spöa sig själv så blir man snällare mot sig själv. Det är också starten på en brant uppåtgående utvecklingskurva.

Kan verka enkelt och är det också. Problemet är att det är allt annat än lätt att se vad man fått om bakfoten och som är i vägen när man själv är övertygad om att det är enda vägen ut ur utmaningarna man står inför. När man väl ser det verkar det så självklart. Innan dess verkar det minst lika galet att ge upp det man håller på med hur mycket man än medvetet vill sluta. Är du med?

I så fall kanske även du börjar se var du är hård och tuff till gränsen till elak mot dig själv? Att du har goda intentioner med det du gör. Att ett oskyldigt missförstånd om hur förändring går till kommer emellan och gör att du fortsätter. Kanske även med andra i ditt liv där du blir för hård och tuff med intentionen att det ska bli bättre när det bara gör det sämre?

Värme, medkänsla och förståelse är några tusen procent bättre i alla lägen. Förstår du nog verkar det till och med självklart även där det alldeles nyss kändes stört omöjligt att få till. Det behöver inte vara perfekt för det gör all skillnad i världen att få till med dig själv, medarbetare på jobbet, kunder eller familjen bara någon extra gång i veckan. En titt bakom din egen tankekuliss och livet är aldrig det samma. Förändring från insiktsidan och ut helt enkelt.

Veckans Boktips

Köp Boken

Relationshandboken

av George Pransky

Ska du bara läsa en bok till innan årskiftet så tycker jag att den här borde toppa listan. Inget påverkar oss mer än våra relationer till andra människor vare sig det är på jobbet eller privat. För att inte tala om den viktigaste av alla relationer: Den vi har med oss själva och våra tankar. När den blir bättre blir allting i ditt liv bättre. Så har du inte den beställ den genast. Har du den så läs den. Har du läst den så läs om den. Starkare än så kan jag inte rekommendera en bok.

Lyssna på Coachbrevet

Dela

Dela gärna med dig av nyhetsbrevet via Facebook, Twitter eller e-post genom att klicka på ikonerna.

Copyright©

Innehållet i detta veckobrev får kopieras och distribueras för icke kommersiella skäl, så länge som författarens namn och kontaktinformation medföljer. Copyrighten upprätthålles av din personliga ärlighet och integritet.

Prenumerera

Varje vecka skickar jag ut ett gratis coachbrev. I det delar jag med mig av tankar och idéer som jag tror kan hjälpa dig att få ut ännu mer av livet. Skulle du vilja ha det direkt till din inkorg så kan du anmäla dig här.